Redigera bilder – 10 grundkoncept

Att redigera bilder innebär att man på olika sätt förbättrar kvaliteten i fotot. En fotograf kanske inte lyckas helt med exponeringen eller färgerna men motivet är såpass värdefullt så det är värt att jobba med bilden efteråt. Det kallas även post production på engelska och syftar just till att man redigerar bilder efter en fotografering. Vi brukar använda begreppet efterbehandling.

Det kan också handla om att förändra något i en bild. Som i exemplet ovan där jag har färgat om bilen från svart till vitt 🤔.

Och bilder som tas i en studio har med element som man inte vill ska synas, till exempel speglingar och reflektioner, kablar och bakgrunder. Ibland hänger fotografen produkten med linor och limmar fast den och då ska lim och linor bort såklart. Även damm, repor, veck och så vidare tar man bort i efterbehandlingen.

Hur man redigerar bilder

Sedan den digitala revolutionen har möjligheterna för att redigera bilder ökat markant. Bildbehandlingsprogram har utvecklats i decennier och idag är möjligheterna att påverka en digital bild nästan oändliga.

De mest kända programmen kommer från företaget Adobe. Det är givetvis Photoshop och Lightroom jag talar om nu. Men det finns även en del webbaserade fotoredigerare samt Photoshop-utmanarna Gimp och Affinity Photo.

Att redigera bilder, eller retusch med ett annat ord, handlar om att påverka bildens pixlar med hjälp av ett bildbehandlingsprogrogram. En digital bild består av ett stort antal pixlar som du kan se tydligt på skärmen om du zoomar in.

Man kan använda ett område av pixlar för att till exempel ersätta ett annat område med. Om du har en bild med en båt i en sjö så kan du duplicera båten så att du helt plötsligt har två båtar.

Här kan du förresten se vad jag erbjuder för tjänster när det gäller att redigera bilder 👍.

Man kan påverka en bild på många sätt, till exempel:

  • Redigera bort objekt
  • Färger
  • Ljus
  • Skärpa
  • Markeringar
  • Friläggningar
  • Montage
  • Damm och repor
  • Röda ögon
  • Skapa effekter.

Vi ska ta en närmare titt på detta nedan.


Video i ämnet ”Redigera bilder – 10 koncept”

Hur redigerar man bort saker från bilder?

Ja, om man tar bort något i en bild, till exempel en båt i en sjö, då blir det ett tomt hål i bilden. Precis som om du skulle ta motsvarande bild utskrivet på papper och klippa bort båten med en sax. Så när man tar bort saker i digitala bilder menar man egentligen att man ersätter med någonting annat. I detta fall ersätter man med ett område av pixlar från vattnet. Eller om ett hårstrå faller ner över ögonen på en modellbild, så ersätter man hårstråt med närliggande pixlar från ögonen och huden .

Färger

De färger som du ser på en bildskärm, oavsett om det är en tv, datorskärm eller mobiltelefon, är kombinationer av rött, grönt och blått. Det finns cirka 16,7 miljoner sådana kombinationer, det vill säga 16,7 miljoner färger 😎. Det mänskliga ögat kan uppfatta fler färger än så, så verkligheten kan visa fler färger än en bildskärm.

Men man kommer rätt långt med 16,7 miljoner färger. Och en digital bild består av tre kanaler; rött, grönt och blått. Genom att påverka dessa kanaler kan färgerna i en bild ändras.

Ökar man rött blir bilden rödare, minskar man rött blir den mer cyan.
Ökar man blått i en bild, blir den blåare. Minskar man blått blir den gulare.
Ökar man grönt blir den grönare, minskar man grönt blir den mer magenta.

I Photoshop finns det olika verktyg för att påverka färgerna. Vissa verktyg påverkar hela bilden, andra låter dig välja endast ljusa eller mörka områden, andra låter dig välja vilka färger som ska påverkas.

RedigeraBilder kurs

Ljus

En digital bild består av mörka toner, mellantoner och ljusa toner, och man talar om tonomfång. Bilder med stort tonomfång innehåller alla dessa områdena och då är det vita nästan helt vitt och det svarta nästan helt svart. Då har man en kontrastrik bild.

Det mänskliga ögat har en bättre förmåga att anpassa sig i olika ljusförhållanden jämfört med en kamera. Det kan vara svårt för en fotograf att fotografera människor med ljus som kommer bakifrån. Ska exponeringen för deras ansikten bli korrekt kommer bakgrunden att bli för ljus och vice versa.

Det finns en teknik som kallas ”High Dynamic Range” (högt dynamiskt tonomfång) som innebär att man i kort följd tar tre eller fler exponeringar. En är ljus, en är normal och en är mörk. Sedan kan man i till exempel Lightroom eller Photoshop kombinera ihop tagningarna till en så kallad HDR-bild, där man då har större möjligheter att skapa bra ljus både i ljusa och mörka toner.

Ljuset i en digital bild illustreras i ett så kallat histogram. Det kan visas både i kamerans display och i bildredigeringsprogrammet och det ger fotografen en indikation om han eller hon har rätt exponering.


I videon ovan visar jag exempel på montage, rörelseskärpa och ljuseffekter.


Skärpa

Om en fotograf råkar missa att ställa in skärpan i kameran så blir bilden oskarp. Det är kameraoskärpa och det går inte att rädda efteråt 😢. Det är en sanning med modifikation för det finns numera AI-verktyg som kan fixa sådant. Men de plockar i själva verket pixlar från andra skarpa bilder så det är en annan historia.

Hursomhelst så pratar man om digital skärpa (eller elektronisk skärpa) som alltså inte har med kameraskärpan att göra. Vad det handlar om är att skapa en illusion av skärpa och det sker alltså i efterbehandlingen. Man ökar kontrasten i konturer med olika verktyg och tekniker i till exempel Photoshop och man uppfattar sedan att bilden blir skarpare.

Skärpa är en viktig aspekt när vi pratar om att redigera bilder. Små bilder, till exempel bilder för webb, kräver mindre skärpeeffekter, och stora bilder kräver mer.

Markeringar

Man kan med olika verktyg göra markeringar i de delar man vill påverka. Om man till exempel har två personer i en bild, och den enes hud är för röd och den andres för gul, kan man markera en person i taget och justera färgerna endast där. Att behärska olika markeringstekniker är en essentiell och viktig kunskap för en retuschör.

Man talar ibland om förstörande och icke förstörande redigering. Om vi kopplar det till markeringar och exemplet ovan, så gör man en markering av en av personernas ansikte och sedan skapar man ett så kallat justeringslager med markeringen aktiv. Färgändringen sker då inte i originalet utan ligger ovanpå i ett redigerbart och borttagbart lager. Så om man ångrar sig kan man lätta ändra igen.

Friläggningar

Att frilägga en bild innebär att man tar bort bakgrunden och låter bara själva objektet vara kvar. Det är vanligt inom produkt- och modellfotografering. Så när du ser en produkt i en webbshop så ser du ingenting från fotostudion, det vill säga bakgrund, golv, stativ, blixtar och ljusformare etcetera är nu bara en vit bakgrund (eller vilken färg som helst). Eller så kan det frilagda objektet placeras in i en annan bakgrund – ett montage. Se nedan.

Man kan använda moderna AI-verktyg för friläggningar vilka lyckas ganska bra beroende på hur rörig bakgrunden är och beroende på hur den kontrasterar mot objektet. En mörkhårig modell mot vit bakgrund är klockrent (nästan) för AI-verktygen.

Det mest precisa verktyget är annars banverktyget, vilket dock kräver mer tid och inte blir så bra för hår och päls. Det är vanligt att man beställer friläggningar med banor från låglöneländer när det är stora volymer.


redigera bilder friläggning
Exempel på friläggning.


Montage – hur kan man sätta ihop två eller flera bilder?

För den kreative bildretuschören eller den grafiske formgivaren kan Photoshop användas för att skapa fantastiska montage. Då plockar man ihop flera olika bilder, ofta frilagda, och placerar in dem i en bild. Man jobbar i lager och med lagermasker så att man hela tiden kan flytta runt och skala upp eller ner de olika objekten. Och man kan med lagermasken och en mjuk pensel skapa fina övergångar och toningar.

Exempel på montage är annonser i tidningar och magasin (och även på webben för den delen) där tonplattor, bilder, texter, mönster och grafiska element kombineras ihop till ett montage. Filmaffischer är ett annat vanligt exempel på bildmontage.

Damm och repor

Damm kan ju förekomma på själva objektet, till exempel syns det tydligt på en svart kavaj eller vid produktfoto av kosmetik eller produkter som är statiska. Fotografen bör givetvis göra sitt bästa för att få bort allt damm innan fotograferingen men det är inte alltid så lätt.

I Photoshop finns ett filter som heter just Damm och repor. Man ringar in det område som ska fixas med en markering och sedan applicerar man filtret. Vad som sker att en oskärpa läggs på och det funkar väldigt bra på mörka ytor.

Om filtret inte lämpar sig så får man använda det klassiska klonverktyget eller lagningspenseln, då man kopierar pixlar från områden utan damm.

Röda ögon

Detta är det första gemene man tänker när man pratar om att redigera bilder. För mig som jobbar med detta är det dock något som jag sällan behövt tänka på. Fenomenet uppstår ofta bland amatörfotografer när man använder blixt.

Det finns många sätta att fixa röda ögon. Man kan till exempel helt enkelt ta ner mättnaden, eller färga med svart, och det finns även verktyg i bildredigeringsprogrammet för att enkelt bara klicka bort det röda.

Effekter

Att använda effekter är ytterligare en lite mer artistisk aspekt av att redigera bilder. Med olika filter kan en bild omvandlas till en oljemålning eller en akvarell. Det går också att skapa texturer, efterlikna kornig film och så vidare.

Utrustning för att redigera bilder

eizo bildskärm

Jag tänkte berätta lite om vad som krävs för att kunna jobba med digital bild och korrekta färger. Självklart behöver man en dator och ett bildredigeringsprogram – läs Photohoshop😎. Men det räcker inte! För att få rätt färgåtergivning krävs lite förutsättningar:

  • Omgivningsljus i ditt arbetsrum som motsvarar dagsljus – 5000 kelvin
  • En bildskärm som återger färger korrekt och som kan kalibreras
  • En skrivare som återger färger korrekt och som kan kalibreras
  • Sen är det bra att ha en Wacom ritplatta med penna.

Omgivningsljus

Arbetsbord, väggar, golv och tak bör vara i en neutral grå färg och dagsljus ska inte släppas in. Dagsljus skiftar i färgtemperatur så därför stänger man ut ljuset. Lampor eller lysrör i rummet bör ha en färgtemperatur som motsvarar dagsljus och det är 5000 kelvin. Orsaken till att omgivningsljuset ska vara neutralt är att dina ögon anpassar sig till rummets ljus och tolkar färger annorlunda om du befinner dig i ett rum med kallt ljus, jämfört med varmt ljus.

Bildskärm med kalibrator

De skärmar som används bland fotografer och retuschörer är oftast av märket Eizo. Och man brukar köpa till en kalibrator som man fäster på skärmen och genomför en kalibreringsprocess med. Det tar några minuter och man ska göra detta regelbundet, t ex 1 gång i veckan eller åtminstone 1 gång i månaden. Även Benq har bra skärmar för grafiskt arbete och med kalibrator.

En erfaren bildretuschör förlitar sig inte helt på sin bildskärm när det gäller bilder som ska tryckas. Färgerna i en bildskärm är av färgrymden RGB (Rött, grönt, blått). Varje pixel i en skärm består av en kombination av dessa tre färger och totalt kan RGB färgrymden visa 16,7 miljoner färger 🥵 som jag nämnt tidigare!

Färgerna i en bildskärm skapas genom att ljus strålar genom fosfor mot dig. Det är en så kallade subtraktiv färgrymd, vilket innebär ju större andel rött, grönt och blått, desto ljusare blir färgen. Ett värde på 255 (maxvärdet) i varje färg blir vitt, och ett värde på 0 i varje färg blir svart.

CMYK-färgrymden är additiv och det innebär att ju mer färg på pappret i en tryckprocess, desto mörkare blir det. CMYK står för Cyan, Magenta, Yellow och Key Color. Key Color är svart och den skapar bättre skärpa och neutrala skuggor. Blandar man max med Cyan, Magenta och Yellow blir det en mörk, mörk brun färg.

CMYK-färgrymden är mer begränsad än RGB och det jag ville komma med i denna utvikning är att en erfaren grafiker kollar på värdena i färgerna i den digitala bilden. Han eller hon tolkar dessa värden efter sin kunskap om färger (man mäter med ett pipettverktyg i Photoshop som läser av färgvärdet i olika områden av bilden). Eftersom teknikerna som används för att återge färg är så olika (ljus genom fosfor och färg på papper) så man alltså inte helt lita på skärmen.

Det kan bli väldigt tydligt om man har bilder på till exempel neongula västar med reflexer. I RGB kan det se hur bra och färggrannt ut som helst, men in CMYK ”dör” den sortens starkt mättade färger.

Skrivare

Att redigera bilder för tryck innebär att man gärna vill kolla hur bilden ser ut på en utskrift. Att redigera bilder för skärm (till exempel bilder för webb) kräver ingen skrivare. På reproföretag och tryckerier har man provtrycksanläggningar som kalibreras regelbundet och underhålls. Skrivarna ska även stå i ett rum med rätt luftfuktighet. Om allt är rätt inställt så blir utskriften ”facit” på hur färgerna kommer att bli i tryck. Dessa provtryck visar man kunden som får godkänna eller säga ”Gör om, gör rätt!” 😩

Även om du bara producerar bilder för skärm finns det en stor fördel med att ha en bra skivare. Du kanske inte vill gå hela vägen med en provtrycksanläggning men bra skrivare från till exempel Epson kan du ha stor nytta av när du kalibrerar din skärm. För det är egentligen den enda referens som du kan ha.

En del pratar om olika kelvintal och gammavärden vid bildkskärmskalibrering men eftersom alla skärmar är olika kan man inte lita på några sådana generella värden. Så om du har en bild på skärmen och jämför med samma bild på en högkvalitativ utskrift och de stämmer överens är du hemma. Glöm inte att betrakta utskriften i rätt omgivningsljus 😁 ! Däremot kommer färgerna troligen bli annorlunda på någon annans skrivare eller hos ett tryckeri.

Wacom-board

Denna enhet är inte helt nödvändig men har du en gång börjat jobba med penna och ritplatta så vill du inte jobba med musen igen! Det är framför allt när du gör banor och målar med något av penselverktygen som pennan har sin styrka. Du kan jobba mer effektivt och med större känsla och det är även mer ergonomiskt. Wacom är den mest kända tillverkaren av dessa ritplattor.

Min utrustning – som funkar utmärkt för att redigera bilder
Adobe Photoshop
Mac Mini – M1 2020 16 gig i ram
Eizo CS2420 – 24 tums bildskärm med kalibrator
Wacom Intuos 4S

Redigera bilder – avslutning

Det finns områden som jag inte berört som till exempel lager (bara lite), ändra perspektiv, beskärning, 3D, kombination av video och stillbild, text, färgtoningar med mera. Och att redigera bilder är ett stort ämne som kräver praktisk erfarenhet för att förstå.

Att till 100 procent lära sig något av Adobes program är i princip omöjligt för det går att grotta ner sig i mängder av koncept, verktyg, kommandon, inställningar och paletter. Alternativen och möjligheterna att påverka digitala bilder känns ibland oändliga.

Jag hoppas i alla fall att det gett dig en inblick för bildredigering och vill du lära dig mer finns det mängder av bra guider på nätet och framförallt Youtube.

Behöver du hjälp med att redigera bilder? Kontakta mig.

Vill gå min gratiskurs ”Redigera bilder som ett proffs”? Anmäl dig här.

Lycka till!


Tidsvinnaren – 9 steg mot ökad produktivitet

Detta är en 9 veckors utmaning där du varje vecka får tips och uppgifter som kommer att öka din produktivitet. Kursen är en mailsekvens med text och videolektioner som handlar om principer, tekniker och verktyg som effektiviserar ditt arbete. Anmäl dig till gratiskursen nedan.